Påminnelser, längtan.

Vaknar i gryningen. Mörkt i sovrummet. Trött. Kissnödig. Kliver ur den sovvarma sängen. Får plötsligt en sorts Flashback. En bebis snusar i andra ändan av sovrummet. Fast förstås inte… men jag längtar att få hämta upp den lilla, varma,  sammetslena. Ta det lilla knytet och dra det till mig nära. Slumra till en stund tillsammans igen. Låta kroppen få säga till när det är dags att vakna.

OM vi kunde backa bandet. Då skulle vi alla njuta så mycket mer av denna stora, magiska, omvälvande tid. Eller hur!? Att den emellertid är jobbig och frustrerande… ja! Men helt plötsligt är de där bedårande bebisfötterna ikapp ens egna. Och det där nära goset finns inte på en armlängds avstånd länge.

Men ikväll, när mannen och jag satt på älskade verandan, lyssnade på regnsmattret på taket och soul i högtalaren, kom en liten och kröp upp i mitt knä.

Vi snodde den knarriga gungstolen från gubben och kröp ihop till ett. Gungade i takt till en akustisk konsert med Prince och somnade. Precis som då. Som den där känslan och längtet i morse.

Att vara mamma är en gåva så stor, vacker och magisk. Omvälvande och skrämmande, glädjande och oroande. Men aldrig aldrig att jag någonsin kan vara utan… små eller stora fötter…

 

Grand Final…?!

Fredagen den 24:e augusti.
Ensamma vid Djulöbadet.
Lite kyligare i vattnet än vad vi är vana vid efter en grym sommar.
Norton och jag badade, Ella vadade ut en bit, men vände om och valde lekplatsen istället.

I campingkiosken såldes sommarens sista suckar ut. Glass, godis och läsk, 2 för en på allt.
Ett sött avslut innan vi trampade hem till kväll och helg.

Tack för sommaren, värmen, baden.
Skratten, getingar, dyk från hopptorn.
Sol, sol och åter sol.
Varm, varmare, varmast.
Lata dagar i trädgården.
Grillkvällar.
…och så äntligen lite regn.

Men har vi badat färdigt nu?

 

 

 

 

 

 

 

 

Ugglans park, Strängnäs

Den årliga utställningen i Strängnäs är ett måste.
Och tänk att solen alltid är med.
Mannen och jag kom till Flen på Sportstern, där fick vi punka.
Det var bara att vända om, med däckpunkaspray i slangen.
Det blev bil istället.
…och så hoppas vi på att det blir någon mer solig hojtursdag innan säsongen är slut!