After Beach

Vilken kväll vi fick!
Djulö, juli-månad. Pekka, Mats och Åke på scenen. Alldeles bredvid det vackraste Sverige har just nu: en sjö, några betande kor i en grön hage, ljummen kväll och konstigt nog- inga mygg!
Här njöt vi en galet bra After Beach. Alldeles för bra för Katrineholm!

Nedanför scenen springer några blonda barn i ljusa sommarkläder. De är matade med tokbra solon sedan ännu magrare barnsben. Just nu är det annat som lockar än deras pappor från scenen…
Grabbarna är förstås ännu bättre än då vi såg dem senast. Jag slås av ett magsiskt gitarsolo i den för övrigt med all rätt bortglömda Stone me into the groove. Sedan Neil Young, David Bowie, Prince, Pink Floyd, Hendrix, Kent, Bob Marley, ja legender. Och oftast i akustiska, nedskalade varianter.
Tack för att ni slog in den svenska, allra vackraste sommarkvällen i ett snyggt paket med guldsnöre. Och kul att vi fick va med på kalaset! Play it again, Sam!

Nu drar vi

Njuter film med barn och popcorn då det knackar på dörrposten ute i hallen. Hyresgästen kliver in i rummet och blir nästan en del av handlingen, när han säger- nu drar vi iväg och föder barn medan han ställer han en nyligen uppskuren vattenmelon på soffbordet.
Menar han att vattnet gått? Kommer bebisen nu, här? Men jisses…!
Jag ryser till i hela kroppen och tittar på min man. Han rusar upp ur fåtöljen, tårögd och vimmelkantig.
Vi följer Andreas ut till hallen, säger ta det lugnt, kör försiktigt, kom snart hem, vi ses, lycka till och det här kommer att gå bra.
Från verandafönstret ser vi sedan de unga tu kliva in i bilen och jag blir nästan lite avis. Det är ju ett sådant fantastiskt äventyr de har framför sig! Jag minns tydligt hur jag kände när jag låg med nyfödd Norton på bröstet, att det här måste jag få göra igen.

-Det är ju nästan som om det vore ett av mina barn, ler han mannen med ögonen fulla av känslor som alldeles precis klarar sig från att rinna över kanterna.

Tänk va, snart kommer vi återigen att få höra bebisskrik i huset. Och om jag gissar, så kommer den lilla krabaten snart att hänga på en mycket erfaren och trygg pappa-arm medan denne gör något annat världsligt och viktigt med den andra.

Jag längtar mest att med slutna ögon få lukta på litet, varmt huvud. Då stannar tiden en stund och man undrar vilken väg livet ska ta med en sådan liten, liten människa.

Minns några rader jag plitade ner i ungdomen:
”Stigen finns där redan, upptrampad, redan funnen.
Men mina fötter vill inte riktigt, lämnar spår fast lite bredvid”.

Ses snart va!? Välkomna hem till kollektivet på Odins väg. Det blir grillat och bubbel i glasen!

 

En skapande familj

image

Tack grillkungen för att du kryddade vår semester!

image

Norton hittade ett nytt sorts ”Lego” i den svindyra campingbutiken… Nano. Bitar som är i storlek med pärlplattepärlorna. Imponerande!
Byggsatsen föreställande Titanic på sextusen bitar var tyvärr(!?) slutsåld…

 

 

 

 

Tack som fan!

Kliver in på tomten efter några dagars semester med 2 husvagnar, fyra vuxna, fem barn och en hund. Möts av nyklippt gräsmatta, ansad häck ut mot trottoaren, en ogräsfri husgavel och så ett starkt ljus när jag kommer runt hörnet av kåken, alldeles vid entrén. Jag blir nästan bländad där i solen och upptäcker att det beror på vit målarfärg. Allt trä är bländande vitt! Tak, dörrfoder, pelare, staket och alla detaljer så som handledare och dörrar i lugnt blått. Jisses! Men herregud…
-Välkomna hem, vi har saknat er, strålar nya hyresgästerna ikapp med det vita.
Jag blir alldeles darrig. Så vackert. Både själva gesten OCH förstås resultatet. Helt plötsligt har det skamfilade huset en pampig entré, nästan lite som en herrgård… ; )
-Här är en stor soptunna till grillplatsen också, fortsätter Andreas. Ja, jag var lite rastlös, ler han.
Tänk om jag också kunde vara lite rastlös nån dag…

Vi avslutade kvällen som så många andra gånger den senaste tiden, (ja sedan detta makalösa par flyttade in för sisådär en månad sedan), med grillat på vår glasveranda och bubbligt i finglasen, dagen till ära.
Tänk så mycket kärlek och generositet det finns här på Odins Väg 11.
Tack som fan!

 

Tisdagstiger

image

 

 

image

 

Blev bjudna till Nortons klasskompis Nisse på grillat.
I den familjen finns en mycket konstnärlig och snäll storasyster som gärna hänger med liten Ella.
-Mamma, jag vill ta med mig ´mina färger, sa Ella direkt ner hon hörde att vi skulle dit.
Förra gången blev hon ansiktsmålad där för första gången. Det var en magisk känsla. Hon var så nöjd och stolt hela kvällen. Klart hon kom ihåg snälla Jossan. Det hängde på 14-åringens rum större delen av kvällen. Vilken lycka!

I dag blev det en snäll tisdagstiger. Sedan var Jossan plötsligt borta.
-Hon har nog gått till Simon sa mamma Lotta.
Jo, för nu fanns det en pojkvän. Det kunde Ella inte riktigt förstå.

 

 

 

Födelsedag

Vaknade i morse på denna 46:e årsdag ganska så tidigt. Mannen och barnen sov, så jag tassade upp för att njuta egentid. Drog på mig löparskorna och tog Djulörundan. Det är en häftig känsla när hela maskineriet med lätthet bara jobbar på. Kuggarna i det imponerande  maskineriet bara drar runt. Tacksamhet och vördnad. Att få vara frisk är det största. I dag, denna min födelsedag den allra bästa presenten.

Duschade, hängde en tvätt jag inte orkade i går kväll… och så kommer en liten mjuk och varm varelse och kryper upp i min famn. Det vita håret i kuddfrisyr och bruna sammetslena armar runt min hals.
Morgongos med älslingsnos nedanför tvättlinorna. Sedan frukost. Storebrorsan är redan vaken och njuter sommarlovslata dagar. Paddan i sängen och en värld som jag inte är med i mer än i periferin. Kan ha varit Pokemon i dag…

Dagen passerar med regn, sol, och så lite mer regn. Men kvällen blir väl fin?!

I födelsedagspresent får jag av mannen en Barbecuekväll med saftiga hamburgare, diverse gott i glasen, släkt, vänner och bakgårdshäng. Solen var inte med oss ikväll, men regnet väntade i alla fall med sin entre’ till efterrätten… tack för det!
Tack alla för braiga presenter och kul att ni kom! Nu kan jag fortsätta njuta av min dag i flera dagar till… ; )

Semester

Tänkte ha lite semester… Typ 2 veckor i alla fall. Fick vecka 28 och 31. Då drabbas inte samma lön av att jag vill njuta lite ledigt med familjen.
Det allra bästa jag vet är en dag på stranden. Har inga större krav än att solen är närvarande så mycket som möjligt och att det helst är över tjugo grader i vattnet. Trevligt sällskap är ju alltid ett plus… kan vara i form av någon läsnig, hyfsat snälla barn, en kamrat eller kanske kanske mannen med fortfarande kläder på läsandes en nyinköpt hojtidning…

Nu har jag njutit storstilat både lördag och söndag vid Duveholmsbadet. Snacka om att starta semestern kungligt!
I dag var vi tre mammor i sällskap med barn som en del rätt långa stunder halvsatt på våra filtar.  Och termosen kaffe tog faktiskt slut!
Ett av de andra barnen följde sedan med oss hem. Där välkomnade mannen och grilldoften oss generöst. Hyresgästerna var med och vi vuxna blev sedan kvar vid den väl använda trädgårdsmöbeln som nu går under namnet Plockepinn. (Det är ju ändå en Grythyttan från 60-talet med snygg patina!)
Sedan kom lånebarnets föräldrar på sina cyklar och blev även de sittandes med en vända rose’ i glasen.
Tänk vad lite sol värme och lata dagar gör underverk!

I morgon är det måndag och faktiskt min födelsedag. Då önskar jag mig ännu en magisk dag i snygg förpackning. Ja, och så kanske en ny trädgårdsmöbel… eller ja…helst en gammal med snygg patina!

För kärlekens skull

Har varit på ett bröllop… för kärlekens skull. Så befriande!
Spontant, generöst, bohemiskt, intimt. tårfyllt, känsloladdat, naket med alla nerver utanpå.  Gitarr och sång rakt ut i det lilla skogskapellet i Österåker.
En sjungande präst och betande kor.
Häst och vagn, taktfast mellan två regnskurar.
Udda porslin, utsökt mat, vin, och tal som griper tag och släpper ut tårar.
Finaste finaste Niklas och Frida, släpp aldrig taget. Tvillingsjälar finns…ni är beviset!

Ett makalöst, fantastiskt och magiskt bröllop… för kärlekens skull i all enkel storhet!
Tack för att vi fick en del av detta!